Smådalarö.

"En gång är ingen gång, två gånger är en tradition." och traditioner är något man ska ta till vara på. Med anledning av detta bjöd Alice ut uppemot 30 pers till sin lilla ö belägen i Stockholms söderskärgård för år tre i räkningen. Så, för att använda ett annat schletet uttryck bland dessa första meningar i inlägget: tredje gången gillt! För Elli här, och fler med mig, var det dock första gången, men det är inte så noga.

 
Den färgklick med ".jpg"-ändelse där jag inte sitter med gamnacke över en skärm fick jag i min inkorg, med "Det ser lite slirigt ut..." som tillhörande notis, av en vän som inte var med, men som sett den försetts med mitt namn som märkning. Jag svarade att jag bibehöll nyktert tillstånd från början till slut, varpå han tryckte till mig en hjärtblåsande Emoji, men det hjälpte föga. Därför, kära läsare, ger jag er; gamnacke över en skärm. 
 
 
Från högerkanten och baklänges: Elin, Elin, Julia och Louise. Kom så bra överens med de här fantastiska fyra att jag bland annat gått på stan, heldagslunchat, haft kvällsmys samt högklacksdansat med dem, och det är bara hälften! 
 
 
Det var några stycken som ägnade sig åt att vicka på stjärten på de areor som var tomma, däribland denna dansös, som, hör och häpna, flyttar till New York om en vecka, med siktet inställt på att förverkliga sin dröm. Och SOM hon rör sig! Känner mig alltid lika obekväm bredvid henne på dansgolvet. Så fort hon kommer nära mig börjar jag att imitera Youtube-klassikern Leroy för att göra skillnaden radikal (som om den inte redan är det).
 
 
I änden av årets åttonde månad var det alltså dags att packa för ett dygn bortanför civilisationen. Med stora trunkar i kofferten gasade jag och fyra andra tjejer till en liten brygga vi fått vägbeskrivningen till för att där hämtas upp av Alice själv och sedan vidare färdas längs farleden och fram. Väl framme låg det, som sig bör när man är på landet, Dennis-korvar på grillgallret, och trots att klockan inte var mer än ett på dagen sågs flertalet kapsyler ligga slängda här och var och överallt. Det blandades kortlekar och manades till dricklekar, vilka jag tror kräver finskt blod för att klara av, och tänk för att vi hann med en lagtrekamp också! Dagen fortflöt och sedan blev det middag följt av bastubad och hot tub, på bryggan närmast boden satt man runt bordet och pratade om världsproblem, personliga problem och inga problem alls och på den bortersta bryggan dök och hoppades det spiken. Natten till den sista augusti spenderades i ett flermannatält med eldstad i dess mitt (förutom för mig som var för frusen och således fick sova inomhus i en av de fyra hus som familjen Stahre har ståendes på gården på Smådalarö). Söndagsmorgonen inleddes med en "kaffkôpp", som pappa skulle säga, vid vattenbrynet tillsammans med samma härliga, om än lite mer slitna, gäng som gårdagen tagit dit.
 
 
En bild på tvärsnygga Danno får avsluta inlägget om en finfin helg!
 
Samtliga kort som jag lagt ett varma filter över är i grund och botten tagna av Alice, då jag inte knäppte mer än ett par halvdassiga (bokstavligt talat; jag fotograferade utsikten från dasset) mobilfoton.
Allmänt | |
Upp