Champagnefrukost med regn och rabalder.
TORSDAG. Jag vet inte hur många ni är som känner er beredda att hålla med mig, men i mina ögon och med det jag hör rimmar "femte juni" med "champagne". När som helst annars hade jag blivit bedrövad över att avslutande bokstavskombination skiljer sig avsevärt och att orden således inte alls bildar något rim, men den här dagen fanns ingenting att rätta.
Jag vaknade med mer stress än nerver och började genast att sätta fart med borstar och penslar och kammar. På min stora dag ville jag vara mitt finaste jag. I huset har vi en spegel i vardera rum och jag var in i varenda ett och förbi allesammans för att se så att allt stod rätt till och inte rätt ut. Ingen spegel var egentligen bättre en någon annan, så när Linus, nyss fyllda tre, utbrast "WOW! Titta, så fin!" när jag kom gåendes upp för trappan med dojorna redan på fötterna nöjde jag mig.
Fick skjuts av pappa till Sjövägen, där klassen samsats om att vi skulle samlas. På ett bord fanns glas med jordgubbsdekorationer, på ett annat druvor, melon och serrano och på ett tredje stod jag. Förutom den lilla, lilla stund som regndroppar föll uppifrån satt vi vid poolområdet hela förmiddagen och drack skumpa och skrev i mössor. Jag hade tänkt att berätta om några tankar jag tänkt på sistone, men kände inte för att låta mascaran gå förlorad redan då, så jag låste läpparna med ett fiktivt lås i mungipan och kastade bort den imaginära nyckeln över axeln. (Det jag hade planerat att säga var "lyssna noga, mycket noga, på den här texten" för att sedan spela upp Robin Stjernergs "Because of you". Idén kom till mig när just den låten shufflades fram i förra veckan och min hjärna banade iväg till klass SABET11B. Det kanske inte är all because of dem, men mycket tack vare dem har jag klarat mig genom dessa tre och i framtiden traumatiska år.)
Runt 11 släntrade vi till bussen för vidare färd mot skolan. Vi samåkte med en annan klass och eftersom det inte gick att göra fel denna dag sa vi upp vårt uppförande utan dåligt samvete och sjöng mellan hållplatserna. Vi fortsatte att gapa hela vägen in i klassrummet, där vi fick våra betyg samt ett armband som gav oss tillträde till flaket.