En annan typ av Värmlandsvisa.
Mycket Värmlandsrelaterat här på bloggy för tillfället, det tredje inlägget i rad med detta inkluderat, men jag känner att det här är något jag vill skriva om. Eller, skriva och skriva; nämna i vart fall. När jag var i färd med att se efter vad som hänt på Facebook under mina sovtimmar fick jag syn på ett videoklipp som spelats in och upp, delats och hela det köret. Jag var inte sen med att klicka på vad som ser ut att vara en omkullvält illuminati-symbol, playknappen, för att skapa mig en egen uppfattning, och vet ni vad? Jag har gått runt och nynnat på den sedan dess; den svänger ju! Måhända jag inte är den där äkta jäntan från skogarna, men vad bryr väl jag mig om det? Jag tycker ju ändå som hon sjunger i refrängen: att det är gôtt att bo i Stockholm ibland, men att jag allt längtar hem till Värmland.