Ellinor Åkeson

Trots att vi var många som åt av den goda maten på pappas bankett i fredags fanns det en hel del att ta hand om efter det avslutade balunset. Då det ingår endast fyra stycken i vårt hushåll, varav en, som bekant, är en bängelbula när det kommer till förtäring, bjöd jag in bröderna Sörensen till en restätardag. Det var inte förrän efteråt som jag insåg att det hade varit klokt att spara på tuggorna till natten mellan sista december och första januari för att sedan styra efterkaka. Begriper ni hur poppis jag hade blivit om jag hade värmt på mammas hemlagade potatisgratäng till ett gäng fylltrattar på nattkröken?

Förhoppningsvis vann jag pluspoäng hos Daniel och Joel, även om de var tillfälligt avhållsamma och träffen skedde mitt på ljusan dag. Jag dukade upp en buffé att plocka från och bad dem sedan slå sig ned tillsammans med mig för att tala om vår framtid. Daniel berättade om sin påtänkta Europaturné, Joel avslöjade att han är sugen på Valencia och jag kom fram till att jag är beredd att låta tiden utvisa vilket land jag kommer att bevista härnäst. Det ska bli intressant att se om, och i sådana fall var, våra vägar korsas framöver!

Förut brukade jag och dessa kisboysar ringa in det nya året i varandras sällskap, men nu var det ett tag sedan sist; då räknar jag inte med gårdagens gemensamma eftermiddagstund framför JVM, men det kanske jag ska göra? Mina senaste nyårsaftnar har nämligen innehållit ett rysarmöte (eller som fallet senast var: ett ryssarmöte), så även "i år" och för att få åtminstone en liten del av årets sista dag tillsammans med mina vänner såg jag matchen från TV-soffan tillsammans med dem.

Avslutningsvis vill jag önska les garçons, som åker till Rom i morgon bitti, en trevlig resa samt ett väldigt långfinger för att de inte gör plats för mig i varken handbagage eller koffert.