Why don't you wanna taco 'bout it? Cause i'm nacho friend anymore!

Tacos en fredag, kan det bli mer Svensson än så? Till mitt försvar var det, med undantag från i går, faktiskt ett bra tag sedan jag lät min middagstallrik bestå av denna kryddiga anrättning. Senast det åts för hand var det i Veras sällskap, den här gången i Johannas. Jag och Jojo tog en korg att plocka ned varor i och lekte sedan ihop en mexikansk middag, vilken vi åt bara vi två, hemma i köket hos mig. Jag gör med det här inlägget vad man gör med en tortilla; jag lassar på. Här är några bilder från kvällen:
 
 
Jag hade på mig min blomtopp som jag ääälskar. Den är drömmig. Om det inte hade varit bara jag och Johanna hade jag inte gjort armar-uppåt-sträck för att dra någonting mer mysigt över huvudet, men nu gjorde jag det; i annat fall hade jag haft den på mig all night long. Sovit i den. Som jag sa: jag ääälskar den. 
 
 
Eftersom eftermiddagen för en gångs skull bjöd på sol och gradrar att faktiskt bli varm av, både in- och utvändigt, passade vi på att sitta på verandan. Där lyssnade vi till Fredagspodden samt pratade om ämnen som den förde oss in på. Det mest föredömliga en fredag som den här hade varit att dricka ett till hälften fyllt vinglas med systrarna Widells rosé, men något sådant hade jag inte hemma. I stället lät jag en granatäppeldryck från Aloe Vera fukta min strupe. Mumsfillibaba!
 
 
Vid sexsnåret påbörjade vi tillagningen, sedan satte vi oss mittemot varandra för att äta och föra konversation. Vi plockade och pladdrade om vartannat, till slut var klockan nio och det var dags för film, så vi dukade av (GUD BEVARE MIG VÄL att jag har diskmaskin) och slängde oss i varsin soffa. 
 
 
För mig är tacos varken vad det en gång varit eller vad det borde vara, då jag inte äter från mer än två, möjligtvis tre, skålar, men kolla på Johannas tex-mex non-virgin! JAG. DÖR.
Allmänt | |
#1 - - Jonna:

Alltså, helt jäkla faantastisk top! Får man våga sig på att fråga var den kommer ifrån..?

Svar: Visst är den drömmig? Självklart får man göra det! Svaret är att den är köpt inne på Oasis i Gallerian.
Ellinor Åkeson

#2 - - -:

Har inte varit och kikat här inne på ett tag, så jag hade lite catching up to do. Överlag ser det bra ut, du mår bra och har det bra. Sedan så vet jag att mycket händer bakom datorskärmen och i huvudet som inte är sådär jättebra och det är det kommentaren ska handla om.

Absolut så önskar jag dig ett gott liv med allt vad det innebär, att du blir friskförklarad och kan leva ditt liv hur och var du vill. Att du inte stöter på fler motgångar för du har redan haft en tillräckligt stor, och att du lyckas med allt du tar dig an (men samtidigt inte är rädd för ett eller tre misslyckanden!)

Men det är de här sista veckorna i skolan som jag vill och önskar att du har det bättre än någonsing. Att du kan kolla tillbaka och tänka "det var den bästa tiden under hela gymnasiet" och att du kollar på tillbaka med glädje. Varför jag skriver detta är för att jag tyvärr inte gör det, ser tillbaka på studenten med glädje och rus alltså.

Jag rös av obehag och blev helt gråtfärdig när jag läste ditt inlägg om dina inbjudningskort (superfina!) för att jag började tänka på min student och det faktum att jag inte skickade iväg några inbjudningskort. Är den första att ta studenten och vi hade ingen aning om detta med inbjudningskort så det uteblev.
Småsak tänker du? Tänker jag med, ganska larvigt att bli upprörd över en sådan sak, men det hela bottnar i så mycket mer. Hur dåligt jag mådde psykiskt, hur mycket jag grät och att jag inte stod ut med någonting - och då är det sådana småsaker som inbjudningskort, mösspåtagningen, studentflask osv. som kan få mig att bryta ihop helt och hållet.

Dagen jag sprang ut glädjs jag åt väldigt mycket och mår bra när jag tänker på just den dagen. Men överlag, hela studentjippot? Nej. Och det suger. Kommer inte heller kunna fly från detta då jag bor i Sverige.

Det är viktigt att få må dåligt när det behövs, att känna. Men tro mig Ellinor, om ett år från nu vill du inte vara i min sits. Så om dina senaste inlägg speglar hur du mår för tillfället, så är jag mer än glad för din skull. Visserligen kommer du se tillbaka på gymnasietiden med sorg, med sjukdomen och SCÄ, men låt inte det förstöra den sista tiden du har kvar.

Allt gott och lycka till i livet, Ellinor!

Svar: Skenet bedrar; jag mår inte alls så bra som jag får det att framstå i bloggen. Jag vet inte om du varit inne någonting på min Twitter och läst, men där har jag varit mer både mer aktiv och mer ärlig. Därmed inte sagt att jag ljuger i bloggen, för det gör jag inte, men visst råder här en mer positiv stämma.

Vad ledsamt, trist, tråkigt och överjävligt att läsa om att du ser tillbaka på din studenttid på så vis. Du får, i den mån det går, försöka att blicka framåt i stället, tänka på att det kommer fler stora dagar i livet. Det känns kanske inte som någon tröst, men eftersom det inte går att få ogjort, så...

Ta hand om dig, fina läsare!
Ellinor Åkeson

#3 - - Anonym:

Men NYA BLOGGDESIGNEN! JAG. DÖR. Alltså, jag kan inte ens klä min beundran i ord, så fin är den. Älskar cirkulära former och monokromt. <3

Svar: Vad GLAD jag blir! Tack så mycket. Ska genast föra vidare detta beröm till Terese, tösabiten som gjort så fint här.
Ellinor Åkeson

#4 - - t:

menar du att du bara äter från två, tre olika skålar som t.ex. gurka, paprika, tomat? that's not a taco fina :(

Svar: Ungefär så, ja. Jag vet ju det, men... Du vet.
Ellinor Åkeson

Upp