Hockey-VM. Årets hockey-VM förde med sig mer än uppblåsbara imitationer av händer att vifta med, hattar som skymmer sikten för den bakom, nytt vågen-rekord (när publiken i Globen gör vågen önskar jag att en tsunami ska bringas till existens för att skölja över hela alltet) och guldmedaljer. Jobbade jag inte för hela slanten (i dubbel bemärkelse) snicksnackade jag med Wikegård (som jag gav en Färjestad-halsduk, tyckte att han var i behov av en sådan) eller konverserade med Salák (kan inte återge allt som sades, men jag minns att orden "I hope I will be back one day" kom ur hans mun).
I början av månaden gjorde jag mitt första omprov. Som tur var gällde det inget av skolämnena, nej, jag tog om mina blodprover för att se om värdena förbättrats eller - ve och fasa - försämrats sedan februari. Åt vilket håll det gått vet jag inte än, då svaren på testerna dröjt, men den som väntar på något gott (väntar alltid för länge)!
Tompa > Bieb. Medan andra unga tjejer trånar efter att Justin Bieber ska utse dem till "one less lonely girl" smäktar jag efter att bli uppkallad på scen då Tomas Ledin sjunger "Sensuella Isabella". Showen var suverän, Ledin gjorde det - jag säger som JJ sa då han beskrev hur det kändes att vinna guld 09 - faaantastiskt..
Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Skola, jobb. Ja, ni fattar.
Ett tydligt tecken på att sommaren är på ingång är att dygnsrytmen rubbas. Man tar inte längre någon hänsyn till vad klockan är när man går och lägger sig, om man ens går och lägger sig. Vänner från alla möjliga håll och kanter, som även de gått på semester i huvudet, begår stöld på uppmärksamhet och plundrar uppfattning av tid och rum. En sådan sak förtjänar nästan fler tummar än en!
Jag saknar doften (inte stanken - DOFTEN) av en mishmash mellan hockeyhandske, publiksvett, kokkorv, popcorn och öl. Jag saknar att vara praktiskt taget rörelsehindrad på grund av att ha råkat hamna underst i ett läktarras efter ett mål som Åslund gjort. Jag saknar till och med att åskåda en sen söndagsmatch borta mot Väx... Okey, I'm crossing the line.
Bow chicka wow wow. (Vad gäller denna tummetott-punkt råder fri tolkning.)
Berättade för pappa att min amenorré verkar ha upphört (har alltså inte varit med om lingonveckan på bra länge, sedan april förra året för att vara exakt), varpå han började gråta och sa att det var bland det bästa besked han fått. (Hur ger jag min pappa en kärleksförklaring utan att få det hela att framstå som en Playahead-presentation från 2008?) Anledningen till att tummen framför detta stycke hamnat på sniskan är för att jag inte vet om mensen är här för att stanna eller inte. Hoppas!
Jag var orolig för att jag skulle komma att se ut som på bilden nedan under tiden som det muntliga nationella provet i matematik pågick, men icke! Faktum är att jag grejade ett A! JAG fick A! (!!!!!)
